Här inne hos mig
" Han drog bort en hårslinga ifrån hennes fuktiga ansikte och lutade sitt huvud mot hennes axel. Det gjorde ont i henne, precis som om hon var vampyren och en dolk precis satt sig i hjärtat. Mitt i hjärtat där tusen känslor nyss bara bubblat i henne. Hon kände sig som en sten, en grå förstelnad organism som bara bultade och ville skrika. Ändå; satt hon där med klumpen i halsen och den brinnande känslan bakom ögonen.
Allt var så otydligt, hon såg som genom grönt trubbigt och suddigt glas.
Han höll hennes hand, och hon i hans tröjärm. Vem kunde älska vem mest? Kanske var det en kuggfråga, eller så betydde allt bara på hur man visade det. Han visade det alltid. Han hade alltid tagit henne i hand när de gick genom betongstaden och genom höstlöv, han hade alltid stått på samma plats och väntat på henne vid den trasiga gamla busshållsplatsen. Han hade till och med älskat henne varendaste minut och varje sekund. Allting började i juli, en solig sommardag i juli. Han ville egentligen förtränga det, men vem kan förtränga något man i hjärtat alltid kommer komma ihåg. "
